Svenska

En släktkrönika från östra Värmlands finnmarker och bosättningarna Mortorp och Tannfallet i f.d. Gustav Adolf resp. Rämmens socken. Om hur torparnas skulder till brukspatronerna växer så, att de i praktiken blir livegna under bruket, men också om hur enstaka starka torpare som Per Jönsson i Mortorp har kraft och förmåga att i domstolen framgångsrikt hävda sin rätt mot överheten. Vi får också följa hur sonen, kraftkarlen Anders, som 50-åring i N. Tannfallet tar upp ett nytt torp som han lyckas behålla i egen ägo och arbeta upp till så stort välstånd, så att han vid sin död 1831, 96 år gammal, är smått förmögen. Hans släktingar och grannar i det väsentligt större arrendetorpet i söder blir däremot med tiden uppöver öronen skuldsatta. Vi får också se hur änklingen Anders vid 72 års ålder gifter om sig med 48 år yngre hustru och med henne får 2 söner samt hur släktkonstellationerna avlöser varandra i de tre bosättningarna på Tannfalllet.<br/>Bakgrunden i Mortorp och Tannfallet för släkterna Frykberg, Ahlén, Hellström, Dahlberg, Eriksson och Låås redovisas.

Vi får följa bosättningen Yxtjärn i östra Värmlands finnmarker från nybyggaren Philippus (Filip) i början av 1600-talet fram till modern tid.<br/>-Hur gränserna var oklara och hur de första skogsfinska nybyggarna stred inbördes om om de bästa svedjemarkerna.<br/>-Hur även finnmarken drabbades av missväxtåren efter utbrottet på vulkanen Hekla på Island 1693.<br/>-Hur bergsbruket växte fram och hur de skogsfinska ättlingarna under 1700-talet blev livegna under brukspatronerna.<br/>-Hur människor från hela Norra Mellansverige sökte hjälp hos kloka gummorna Lars-Stina och hennes dotter Stug-Lovisa.<br/>-Hur småtorparna och småjordbrukarna blev skogsarbetare fram till traktens avfolkning i mitten av 1900-talet.

<p>Boken är en inblick i 1800-talets Sverige med sanna verkliga berättelser. Fattigdom, sprit och psykisk ohälsa som leder till katastrofala händelser. Boken är ett viktigt tidsdokument från svensk historia. Underlag till berättelserna är hämtade från bland annat Kriminalpolisens arkiv, Riksarkivet, domböcker och tidningar. </p><p>*Skomakaren Nils Magnus Nilsson. Barnmord. Torp Grindstugan , Ringarum socken, Östergötlands län, år 1880 </p><p>*Hustru Elna Olsdotter. Mord på sina tvenne män. Klamby, Brandstads socken, Malmöhus län år 1851 Årröd, Östra Sallerup, Malmöhus län, år 1860 </p><p>*Utfattiga familjen Fagerström. Syskonmord. Torp Ljungsbro , Åtvid socken, Östergötland, år 1860 </p><p>*Karl Magnus Magnusson. Otukt med sin vuxna dotter. Ängtorpet Bankeberg, Fliseryd socken, Kalmar län, år 1892 </p><p>*Bleckslagaren Olof Grahn. Mord på sin fästekvinna. Nöbbelöf, Eslöv socken, Malmö hus län, år 1883 </p><p>*Pigan Johanna Sofia Nilsdotter. Barnmord. Högsby nr 1, Högsby socken, Kalmar län, år 1854 </p><p>*Hustru Stina Beata Holmström, Förgiftar sin make. Holmen, Norra Örsjö, Madesjö socken, Kalmar län, år 1869</p>

En släkthistoria: Om Dalkarlssjön i östra Värmland och dess första finska nybyggare på tidigt 1600-tal och hur de anslöt sig till bergsbruket och själva blev bergsmän och byggde sin egen hytta.<br/>Om hur senare generationer utmanövrerades av brukspatronerna för att sluta som skuldsatta arrendatorer.

En släkt- och lokalhistoria från östra Värmlands bergslag. Om bergsmän och trollkunniga kvinnor, om trångbodda "gruvpickare" och om det hårda torparlivet med stor barnadödlighet och om hur hårdhänt rättvisan kunde behandla en fattig småtorpare.

Titanic-katastrofen är kanske världens mest berömda fartygsolycka genom tiderna. Samtidigt som Titanic och hennes systerfartyg i samtiden var symboler för människans tekniska framsteg blev fartyget också en symbol för mänskligt övermod genom en övertro till ett osänkbart fartyg. Jungfruresan med Titanic var för många av utvandrarna en trygg start på deras dröm om ett nytt liv i Amerika. Men resan blev långtifrån trygg. Intresset för Titanic har alltid varit stort, det ökade i och med att vraket hittades och att det gjordes en film om fartygets undergång. För de som hade anhöriga med ombord blev filmen ett sorgearbete. Titanicfilmen var en av orsakerna till att Pia Lindgren valde att forska närmare om hennes släktingar som varit med på fartyget den ödesdigra färden i april 1912. Här berättar hon deras släkthistoria. FÖRFATTRINTERVJU

Historien om en by från dess uppvaknande ur havet fram till tiden för den splittring som allt fler av de gamla gårdarna drabbades av i början på 1900-talet. Då det blev lönsammare att sälja tomter än att bruka jorden.<br/>Vilka var det som deltog i vardagen? Och hur kom det sig att de blev delaktiga i byns angelägenheter? Varifrån kom de? Hur såg familjerna ut? och vart var de på väg?<br/>Att upptäcka spår från våra föregångare och därigenom kunna föreställa sig hur deras liv gestaltade sig på den plats där vi nu lever en bekväm tillvaro med alla tänkbara hjälpmedel, är som att väckas till en fantasifull resa i tiden, och också komma till insikt om tacksamheten gentemot de människor som banade vägen för oss.<br/>Vi kan också tacka framförallt kyrkan och Gustav Vasa för att vi idag, i alla fall till viss del, kan följa händelseutvecklingen på vägen från då till nu. Dessa maktinnehavare, inklusive Gustavs efterföljande regenter, skapade genom sitt merbegär, värdefulla källor till vårt vetande. Kyrkböcker, Landskapshandlingar, Mantalslängder mm.